Hur väljs besöksmålen för Konsttestarna?

Varje år ordnas en öppen, rikstäckande programansökan där alla konstaktörer – såväl stora nationella och kommunala kulturinstitutioner som mindre fria aktörer – kan ansöka om att få delta i Konsttestarna-programmet.

Konstaktörerna väljer alltså i förväg med vilket verk eller vilka helheter de vill delta i programmet följande läsår. De konstformer som kan väljas i ansökan är teater, dans, musik, bildkonst, fotografi, cirkus, film och tvärkonstnärliga produktioner.

I programansökan presenterar konstaktören konstverket och sin plan för det publikarbete som ingår i konstbesöken. Aktörerna anger också de eventuella begränsningar de har för sitt deltagande, till exempel minimi- och maximiantal besökare, tillgänglighet eller tidsscheman.

Årets programansökan pågår just nu i Suomen kulttuurirahastos elektroniska ansökningssystem. Ansökan stänger den 19 november 2025 kl. 16.

Relaterade artiklar

→ Programansökan är nu öppen

En elevjury på över 700 elever medverkar

När ansökningstiden gått ut börjar genomgången av ansökningarna. Bedömningen och poängsättningen görs parallellt av Konsttestarna-teamet och i flera skolor runtom i Finland, eftersom både lärare och elever deltar i urvalsprocessen. I år består elevjuryn av över 700 elever och lärarjuryn av 67 lärare som poängsätter ansökningarna som stöd för teamets arbete.

Skolorna ser endast anonyma presentationer av ansökningarna, så att elever och lärare lättare kan bedöma verken enbart utifrån innehållet. Juryerna poängsätter ansökningssammanfattningarna enligt hur intressanta de är och motiverar sina poäng kort. Hur juryerna bildas varierar från skola till skola: ibland deltar till exempel sjunde-, åttonde- eller niondeklasser under en modersmålstimme, och i andra skolor sköts uppgiften av elevkårens styrelse. Lärarna gör sitt bedömningsarbete oftast självständigt.

Alla skolor som vill får delta i elev- och lärarjuryna. Ansökningstiden för att delta var i oktober i år.

Ett urvalspussel

Konsttestarna-koordinatorerna behandlar de inkomna ansökningarna i par eller smågrupper samtidigt som jurynas arbete pågår i skolorna. Konstupplevelsernas innehåll, konstnärliga kvalitet och lämplighet för målgruppen är centrala kriterier, liksom beskrivningen av publikarbetet och den pedagogiska motiveringen. Ett kort ”vi ordnar för- och efterarbete som passar föreställningen” räcker inte – publikarbetet ska beskrivas ingående.

Teamet måste dessutom ta hänsyn till många andra faktorer när de gör sitt förslag till urval: det regionala utbudet i förhållande till antalet åttondeklassare i regionen, fördelningen mellan olika konstformer, antalet finsk- och svenskspråkiga besöksmål och elever samt antalet skolor som anmält sig till nationella besök (till exempel resor till Helsingfors och de nationella kulturinstitutionerna).

I det här skedet beaktas också regionala behov och särdrag. Till exempel behövs i Norra Österbotten minst en konstupplevelse som även lämpar sig för elever från laestadianska hem. Att samordna två konstbesök med olika besöksmodeller för över 65 000 deltagare är med andra ord ett riktigt pussel.

Om en konstaktör tidigare deltagit i Konsttestarna tas även tidigare erfarenheter av samarbetet samt åttondeklassarnas respons på aktörens tidigare produktioner i beaktande.

När elev- och lärarjuryernas arbete är avslutat vägs också deras synpunkter in innan koordinationsteamet gör sitt slutliga förslag till styrgruppen. Juryna har faktiskt en reell möjlighet att påverka vilka upplevelser som väljs – så länge de praktiska kriterierna uppfylls.

Det slutliga beslutet om programvalen fattas av Konsttestarnas styrgrupp utgående från teamets förslag. I styrgruppen ingår representanter för Suomen Kulttuurirahasto, Svenska kulturfonden och Förbundet för barnkultur i Finland. Beslutet fattas i början av året – för den pågående programansökan sker det i januari 2026.

Det vanliga räcker inte

Konsttestarnas syfte är att erbjuda eleverna en minnesvärd konstupplevelse som kan väcka ett livslångt intresse för kultur. En vanlig museirunda, konsert eller pjäs räcker inte – varje besöksmål ska bjuda på något extra. Den pedagogiska delen, alltså förarbetet, ska förbereda de unga för konstupplevelsen, och efterarbetet ska ge verktyg för att bearbeta upplevelsen och bilda en motiverad egen åsikt om den.

Konstens värld är rätt obekant för många högstadieelever och även för deras lärare. För- och efterarbetet bör därför vara på en lämplig nivå för nybörjare och beakta lärarens roll som pedagog, inte som expert på konstinnehåll.

När besöksmålen väljs betonas både konstnärlig kvalitet och innovativt publikarbete som passar åldersgruppen. Det ses också som en fördel om unga och lärare får vara delaktiga i planeringen av upplevelsen – eller till och med i dess konstnärliga skapande.

Varför får inte klassen själv välja vart de reser?

Sedan starten har så gott som alla åttondeklasser i Finland deltagit i Konsttestarna – ungefär 3 500 klasser och över 65 000 personer varje läsår. Alla erbjuds två konstbesök. I de flesta delar av landet är utbudet begränsat, liksom transportkapaciteten: bussar, tåg och flyg riskerar helt enkelt att ta slut.

För att garantera alla två högklassiga konstbesök på lika villkor måste arrangemangen göras noggrant och rättvist. I den här situationen är centraliserad koordinering den enda möjliga lösningen.

Konsttestarna har en viktig pedagogisk roll i att vidga ungas erfarenhetsvärld och kunskap om konst. Vi vill också erbjuda nya upplevelser som varken elever eller lärare själva skulle hitta till utan Konsttestarna. Produktions­teamet kuraterar innehållet och erbjuder deltagande konstaktörer utbildning och material.

Målet är förstås att alla besök ska vara toppupplevelser – att både elever och lärare ska återvända till skolan berörda och med nya insikter. Det lyckas inte alltid, men konst och konsttestande handlar också om att våga ta risker och pröva nytt. Genom att enbart välja det enkla och trygga maximerar man inte möjligheten att lära sig något nytt.