Ungdomsspråket lever i tiden

Text: Karolina Ajanki
Översättning: Laura Holm

”Iha w. Aika sigma frfr icl ts peak frfr never forget. Se juoksukohtaus oli iha fine muute oli aika buns.”
[”Helt w. Ganska sigma frfr icl ts peak frfr never forget. Den där springscenen va helt fine annars va de ganska buns.”]

Ungdomsspråket är en blandning av förkortningar från meddelanden samt lånade ord och fraser från engelskan. För vuxna är det svårt att förstå detta språk, och det är också själva poängen. Lånord i ungdomsspråket är inget nytt fenomen. Tidigare kunde lån till exempel komma från tv-seriers slagord. Just nu påverkas ungdomsspråket mest av sociala medier, globala fenomen och populärkultur.

Även i Finlands största konstutvärdering, alltså i Konsttestarnas konstrecensioner, hörs ungdomsspråket. Ibland är den skriftliga respons som åttondeklassare ger om ett konstbesök så kryptiskt att moderatorerna tar hjälp av kollektiv intelligens. Ibland räcker inte ens det.

Samiska ungdomar förklarar ungdomsslang

Nu reser vi från ena ändan av Finland till den andra för att ta reda på vad följande skriftliga respons från Utsjokisuu skola betyder:

”Respecktii et siel stondas ees yks kerros saamelaistaidet mut yodie gang bangais kyl vähä jos slappais pari nappulaa viel pelii ja pistäs sinne soimaa saamelaist rappii kui yunmiqu se droppaa heattii gng.”

Det är åttondeklassare på bildkonstlektionen i Utsjokisuu skola som översätter ungdomsslangen till finska. De har varit på konsttestning på Museet för nutidskonst Kiasma och sett utställningen Vi som är kvar med samisk konst.

”Yodie är ett roligt sätt att säga hej”, berättar en samisk ungdom. ”Gng är en förkortning av det engelska ordet gang, alltså gäng eller crew”, säger en annan ungdom vänligt. Gng är också en förkortning av ordet going.

”Ordet bangais betyder ’det skulle vara kul'”, förklarar en tredje ungdom.

Man måste också ta reda på vad ordet ”yunmiqu” betyder. Redan frågan blir fel ställd, eftersom det visar sig handlar om ett artistnamn. ”Han är en rapartist som rappar på nordsamiska och finska. Han kommer från Utsjoki”, berättar ungdomarna.

Språkbruket är situationsbundet

Läraren Tarja Länsman vid Utsjokisuu skola bekräftar att lånord och förkortningar från engelskan hör till de samiska ungdomarnas tal.

Enligt ungdomarna beror användningen av ungdomsslang på situationen.

”Vi pratar inte så här till exempel med en gammal gubbe, men med kompisar gör vi det.”

Det handlar om språkregister, vilket betyder att man talar på ett visst sätt med vissa människor eller i vissa situationer, säger forskaren i samiska språk Taarna Valtonen.

Ungdomsspråk används när man vill hålla något som sin egen grej. Praxisen är bekant också för unga som har nordsamiska som modersmål. Som talare av ett minoritetsspråk är de vana att byta till nordsamiska i situationer där andra talar majoritetsspråket. Då fungerar samiskan som ett hemligt språk.

Ungdomarna tycker inte att de samiska språken riskerar att förstöras på grund av lånord. Forskaren håller med. Enligt Valtonen visar lånord förmågan att använda flera språk och språkens resurser. Det är kompetens.

”Det handlar om variationens kraft. Man hämtar mer styrka från ett annat språk”, säger Valtonen. ”Om vi inte kan ett ord på nordsamiska lånar vi från ett annat språk”, förklarar ungdomarna.

Läraren Tarja Länsman fortsätter med att lånord från andra språk är något välbekant för samisktalande. Hon säger att man använder lånord från norskan och även från finskan. Nordsamiska är samma språk på båda sidorna av Tana älv, både i Finland och Norge.

”Till exempel om en ny term eller ett nytt ord ännu inte har etablerats i språket säger man det på sitt andra modersmål, finska eller norska”, säger Länsman.

Forskaren bekräftar att det inom de samisktalande gemenskaperna finns en förväntan om flerspråkighet. Då väcks tanken om att lånord och förkortningar delvis kan vara processer som stärker språkets livskraft. Åtminstone är ungdomarnas inställning till det samiska språket och kulturen stolt och positiv.

”Precis så tycker jag också”, säger forskaren.

Vid sidan av traditioner – mer populära kulturformer

Det behövs fortfarande en urban ordbok som hjälp för översättningen och stöd av en språkforskare för tolkningen. Efter det kan konstrecensionen från Utsjokisuu skola översättas fritt till svenska. Texten kunde till exempel bli så här:

”Jag uppskattar att det åtminstone finns ett våningsplan med samisk konst där, men hej, folk skulle verkligen gilla det om man satsade lite mer pengar på projektet och spelade samisk rap där, som Yungmiqu – han får verkligen stämningen att lyfta.”

Den unga konstpubliken har fortfarande mycket att ge det finländska konstfältet – på alla språk och i deras olika variationer.