”Teater vore perfekt, för ingen ung person kommer in på teater.” – Elev- och lärarjuryn stödjer valet av program inom Konsttestarna

Text: Hanna Brotkin och Erja Saaranen
Foton: Marjukka Pyrrö, Emmi Rintamäenpää, Marita Brace och Marika Adams

Ett livfullt samtal pågår i gruppen med 24 elever i årskurs 7–9 som läraren Marjukka Pyrrö har samlat på Haukiputaan koulu. Läraren iakttar elevernas entusiastiska diskussion med glädje. I några grupper finns elever från olika årskurser som inte känner varandra sedan tidigare, och ändå börjar samtalet direkt.

”I juryverksamheten i vår skola deltar ungefär 25 elever, som på något sätt är intresserade av konst eller utövar konst. Tecknare, musiker, läsare och dansare”, berättar Pyrrö.

Konsttestarna bjöd i höst in alla skolor som deltar i programmet att delta i elev- och lärarjuryna. Av de cirka 800 inbjudna skolorna ansökte totalt 34 skolor från olika delar av Finland om att delta i juryarbetet. Sammanlagt deltog cirka 700 elever och omkring 70 lärare i att bedöma programansökningar som kom via Konsttestarnas programansökan. Haukiputaan koulu är en av de skolor som bedömer ansökningarnas textsammandrag.

”Genom juryna får vi värdefull data och en vägledning om vilka innehåll som kan engagera åttondeklassare och vilka teman lärarna anser vara lämpliga för undervisningen”, förklarar Konsttestarnas chef Joonas Keskinen om jurynas betydelse.

Konsttestarnas konstinnehåll väljs årligen genom en programansökan riktad till konstaktörer. Till poängsättningen av programansökningarna deltar Konsttestarnas koordinatorsteam, Konsttestarnas styrgrupp samt elev- och lärarjuryn. Elever och lärare i de skolor som ansökt till juryverksamheten får vara med och påverka vilka konstinnehåll som väljs in i Konsttestarna varje läsår. Juryna bestämmer inte enskilda skolors besöksmål, utan de poäng som panelerna ger hjälper till att identifiera konstupplevelser som tilltalar unga publikgrupper och som stöder läroplanen. Utöver juryernas bedömningar används även utvärderingsdata från tidigare år, när sådan finns att tillgå.

Elevjuryna integreras i skolornas vardag

Skolorna får själva bestämma jurygruppernas sammansättning. Grupperna kan bildas t.ex. av elevkårsstyrelsen, alla sjuor, åttor och nior, valbara grupper i ett specifikt läroämne, en hel klass eller frivilliga unga med intresse för konst från olika årskurser, som det gjorts på Haukiputaan koulu. Juryarbetet kan också kopplas till t.ex. modersmåls- eller samhällsundervisning utöver konst- och färdighetsämnen.

I Toivolanrannan yhtenäiskoulu i Seinäjoki genomfördes juryarbetet under modersmåls lektionerna. ”Vi valde till elevjuryn elever i årskurs 9, som fortfarande hade i färskt minne sina egna Konsttestarna-upplevelser från föregående läsår ”, säger lektorn i modersmål och litteratur Emmi Rintamäenpää, som ledde juryarbetet. ”Eleverna fick själva välja sin grupp, vilket enligt dem hjälpte diskussionen och gjorde att arbetet flöt på”, fortsätter Rintamäenpää.

En utmaning i självvalda grupper är, enligt Rintamäenpää, att även om diskussion uppstår är kamratgrupper ofta redan intresserade av samma ämnen och håller med varandra i många frågor, vilket kan göra att varierade perspektiv och den fruktbara diskussion som skulle kunna uppstå uteblir. Då koncentrerar sig de elever som är intresserade av konstupplevelser och om att påverka via juryn på sina egen jurygrupp. Inom modersmålslektioner övar dock alla på att uttrycka sin åsikt med motiveringar, vilket stöds exempelvis av juryverksamhetens sätt att påverka.

Under juryarbetet får varje elevgrupp om 3–5 elever bedöma ungefär 10 ansökningssammandrag. Bedömningen görs via ett Surveypal-formulär både med ord och numeriskt på en skala 1–5. Instruktionerna som skickas till skolorna är utformade så att det är lätt att börja med juryarbetet utan större förberedelser. Instruktionerna som sammanfattats på en sida kan projiceras i klassrummet eller delas ut vid behov till jurygrupperna. Förutom instruktionerna behöver juryna en gemensam dator eller surfplatta och en länk till sitt Surveypal-formulär. Instruktionerna med tillhörande material och Surveypal-länkar skickas på förhand till skolorna per e-post av Konsttestarnas team. Med dessa arrangemang fungerar jurynas arbete smidigt i klassrummet eller i separata utrymmen.

”Ämnet kan röra upp åttorna” och andra spontana reflektioner

Elever i årskurs 9 vid Toivolanrannan yhtenäiskoulu lyfte fram såväl historiska ämnen som nyare och mer främmande teman som intressanta. Även allvarligare samhällsteman väckte intresse. ”Konstformen i sig påverkade inte bedömningen, utan alla konstformer fick både högre och lägre poäng av jurydeltagarna”, säger Emmi Rintamäenpää från Toivolanranta.

I Haukipudas är det ett intresse för olika konstformer, som vuxit fram genom entusiasm, nyfikenhet och fritidsintressen, som förenar högstadieeleverna från de olika årskurserna. Någon var mest intresserad av musik, någon annan av bildkonst eller graffiti. ”Det är väldigt roligt att eleverna får vara med, särskilt de i vår panel som kanske är lite mer intresserade av kultur”, sammanfattar Marjukka Pyrrö från Haukipudas.

I Meilahden yläaste i Helsingfors tog man sig an juryarbetet med nyfikenhet och med en öppen attityd om att uttrycka sina åsikter i gruppen:

”Det här ger huvudvärk!”
”Teater vore perfekt, för ingen ung person får gå på teater.”
”Det är roligt med deltagande moment.”
”Ingen ung vill berätta om sina känslor och uttrycka dem framför andra.”
”Det här är ett intressant tema! Jag skulle gå och se det! Ämnet är bekant, men behandlas aldrig.”

I Mejlans deltog nior i juryn. De hade fortfarande sina Konsttestarna-upplevelser och användningen av bedömningsappen i färskt minne, vilket gjorde det lätt att uttrycka tydliga åsikter både för och emot när de bedömde textsammandragen.

”Det uppstod livliga diskussioner och spontana reaktioner i klassen”, berättar bildkonstlärare Marita Brace från Meilahden yläaste. ”Det kändes särskilt viktigt att skriva ned sina egna åsikter. Grupperna hade lätt att nå samsyn”, fortsätter Brace.

På grund av den begränsade textmängden ger sammanfattningarna endast en ytlig bild av upplevelsen. Därför är skribentens förmåga att beskriva innehållet intresseväckande essentiell för jurynas bedömning. Vissa texter är lättare att bedöma, andra svårare. Enligt den feedback som mottagits från skolorna kan anonymiteten i ansökningarna göra bedömningen utmanande, eftersom igenkänning av aktören kunde underlätta för elever som konsumerar mycket kultur att bedöma innehållets lämplighet.

Kluvna perspektiv i lärarjuryn

I lärarjuryna deltar både enskilda lärare och grupper av lärare. Exempelvis egna intressen, viljan att påverka urvalet av konstprogram, undervisningsämnen, rollen som kontaktlärare eller engagemang i utvecklingsskola-verksamheten kan motivera lärare att delta. Emmi Rintamäenpää från Toivolanrannan yhtenäiskoulu har deltagit i utvecklingsskolearbetet i flera läsår och därigenom kommit att medverka i både elev- och lärarjuryn.

”Det som driver mig till lärarjuryn är kärleken till konst”, säger Rintamäenpää, som också på fritiden ofta besöker kulturevenemang. ”Lärarjuryn är något man gör snabbt, vilket underlättar deltagande även under hektiska perioder. Utmaningen är att tysta sin egen åsikt, eftersom man själv kan vara intresserad av annat än vad åttondeklassare är. Åttorna nöjer sig dessutom sällan med att bara se konst – de vill ha någon form av aktivitet, workshop eller liknande för att bli intresserade. Själv går jag gärna på en konstutställning bara för att titta. Som lärarjurymedlem måste man tänka på vad som skulle engagera åttorna. Kopplingar till läroplanen hittas i ansökningarna i varierande utsträckning  beroende på vad konstaktören skrivit i sin ansökan”, sammanfattar Rintamäenpää.

I framtidens juryn hörs ännu fler röster

Juryverksamheten började i liten skala med några frivilliga klasser. Efterhand har arbetet utvidgats. Ökningen av antalet jurymedlemmar förbättrar datans representativitet och mångsidighet, men samtidigt har skillnaderna i hur seriöst de olika juryerna förhåller sig till uppgiften blivit tydligare. Jurydeltagarnas intresse både för konstupplevelser och juryarbete varierar numera mer när grupperna inte längre består enbart av de mest engagerade och entusiastiska eleverna.

Konsttestarnas kärna är att erbjuda hela årskurs 8 så jämlika möjligheter som möjligt till konstupplevelser. Därför vill man även i juryna höra många olika slags röster om vilka upplevelser som ska väljas.

Trots utmaningarna hoppas vi kunna utvidga juryverksamheten i framtiden så att ännu fler ungdomar får vara med och påverka vilka verk som blir Konsttestarnas besöksmål.

Författarna, koordinatorn Erja Saaranen och ansvariga koordinatorn Hanna Brotkin, tar sig an även de svåraste utvecklingsuppgifterna med systematik men också med stor passion – och så här inför julen älskar de att montera julgransbollar till glittrande installationer.

FAKTA

Elev- och lärarjuryn som en del av Konsttestarnas programansökan

• Konsttestarnas besöksmål väljs genom en nationell programansökan där konstaktörer från stora institutioner till fria fältets aktörer kan delta. Under de senaste åren har det kommit nästan 200 ansökningar årligen..
• Alla Konsttestarna-skolor kan ansöka om att delta i juryverksamheten och själva sätta ihop sina juryn med grupper om cirka 3–5 elever. Årligen bedöms ansökningarna av hundratals åttondeklassares elevjuryn samt tiotals lärarjuryn.
• De poäng och den respons som juryna ger påverkar vilka verk som slutligen väljs in i programmet. Juryna bestämmer inte enskilda skolors besöksmål, men hjälper att identifiera innehåll som tilltalar unga och stöder läroplanen.
• I de slutliga programvalet beaktas förutom jurynas poäng också tidigare säsongers utvärderingar, regionala och innehållsliga behov samt produktionsgruppens och styrgruppens expertis. På så sätt skapas ett högklassigt och mångsidigt program som erbjuder betydelsefulla konstupplevelser för unga runt om i Finland.