Vad är publikarbete och vilka är publikarbetarna?

Text: Joonas Keskinen

Konsttestarna programmet har gång på gång visat att en ung människas konstupplevelse inte enbart formas av själva föreställningen eller utställningen. Upplevelsen skapas av en helhet som består av förväntningar, förberedelser, delande av upplevelsen och efterföljande bearbetning. I denna helhet har publikarbetarna en central roll. De bygger en bro mellan den ungas vardag och konstens värld.

Vad är publikarbete?

På engelska talar man ofta om audience development och audience outreach. Det handlar dels om att öka publik mängderna och nå nya publikgrupper, dels om ett fördjupat samspel som gör konsten mer tillgänglig och förhoppningsvis mer meningsfull. I Finland har publikarbete fått en etablerad roll särskilt inom konst- och kulturinstitutionernas pedagogiska verksamhet: det är arbete med och för publiken.

I denna artikel avses med publikarbetare särskilt de yrkespersoner som från konstaktörens sida ansvarar för att deltagandet i Konsttestarna-programmet blir en pedagogiskt sammanhållen helhet för eleverna. De planerar och delvis leder förarbetet och efterarbetet, ser till att de unga känner sig välkomna och stöder deras delaktighet under konstbesöket och till viss del redan innan. Tillsammans med lärarna och andra vuxna möjliggör de att ett enskilt konstbesök blir en inlärningsupplevelse som fortsätter att leva i de ungas liv länge.

Förarbete: förberedelse inför konstupplevelsen

För många åttondeklassare är Konsttestarna-besöket första besöket i en teater, konsertsal, ett museum eller överhuvudtaget inför konst. Besöket kan kännas nervöst, resan vara lång och tröttheten påtaglig redan innan man stiger in i salen. Förarbetet som publikarbetarna planerar gör hoppet in i det okända mjukare.

Goda förarbeten ger bland annat grundläggande information: vart man är på väg, vad som ska ske där och hur man ska uppföra sig. Praktiska instruktioner om var toaletterna finns eller hur lång pausen är skapar trygghet. På en grundläggande nivå räcker en kort video eller skriftlig anvisning, medan fördjupade förarbeten öppnar verkets bakgrunder och teman, ger redskap för att ta emot upplevelsen och förbereder för tolkning och att bilda en egen åsikt. En skicklig publikarbetare hittar uppgifter och material som också passar in i läroplanens mål och är så inspirerande och motiverande att lärarna lätt kan ta dem i bruk och integrera dem i undervisningen.

Efterarbete: upplevelsen fördjupas och får mening

Konstupplevelsen slutar inte när ridån går ner, guidningen tar slut eller applåderna klingar av. Genom efterarbete får de unga verktyg att bearbeta sin upplevelse, skapa en åsikt och uttrycka den. Detta är särskilt viktigt när verket har ett svårt ämne eller väcker starka känslor. Efterarbetet ser till att den unga inte lämnas ensam med sin upplevelse.

Efterarbete fungerar bäst när det sker direkt efter föreställningen eller som en del av museibesöket ledd av konstaktören: möten med konstnärer, rundvandringar bakom kulisserna eller gemensamma samtal ger möjlighet att bearbeta tankar som upplevelsen väckt. Ofta finns det ändå skäl att återkomma till upplevelsen i skolan tillsammans med läraren, och för sådana situationer kan publikarbetaren ta fram olika uppgiftspaket eller annat material. I Konsttestarna programmet är även utvärderingen en central del av efterarbetet. När den unga ger respons lär hen sig att motivera sina åsikter och upplever att den egna rösten är betydelsefull.

Som vi vet från responsen i Konsttestarna är det viktigt för de unga att deras kommentarer läses och får betydelse. Det ökar känslan av delaktighet och stärker deras engagemang i konsten. Ofta är det just publikarbetaren som följer upp responsen från de unga och för vidare förslag till åtgärder i den egna organisationen.

Vem betalar för publikarbete?

I de flesta konstorganisationer går resurserna till lagstadgade uppgifter och kärnverksamhet, vilket gör att publikarbete lätt blir underfinansierat. Det genomförs ofta med hjälp av tidsbundna projekt och separat finansiering, vilket försvårar långsiktig utveckling. Konsttestarna programmet har varit ett viktigt undantag. Enligt en utredning av MDI Public 2024–25 beskrev konstaktörerna att ersättningen från programmet tryggat möjligheten att anställa pedagogisk personal:
”Men å andra sidan garanterar det här Konsttestarna programmet och den ersättning som fås därifrån att vi kan anställa den pedagogiska personal som vi annars inte har resurser för i vår egen finansiering. Det är viktigt och vi satsar mycket på det.”

Enligt utredningen har just dessa resurser samt responsen från de unga gjort det möjligt att systematiskt utveckla publikarbete, skapa nya arbetssätt och bygga ett tätare samarbete med skolorna. Samtidigt påminner utredningen om att publikarbetets effekter sträcker sig längre än enskilda besök: de påverkar organisationernas övriga verksamhet, planering och till och med konstnärliga beslut.

Publikarbete borde ändå inte vara beroende av projekt eller special finansiering. Om vi vill att konsten verkligen ska möta sin publik och bygga broar till samhället, måste publikarbete vara en del av konstorganisationernas kärnverksamhet. Publikarbetet gör konsten till en upplevelse som skapar delaktighet: det öppnar dörrar, sänker trösklar och ger verktyg för att förstå och möta konsten utifrån sin egen livssituation.

När konsten allt oftare stämplas som en lyxprodukt för de få, behövs publikarbete och publikarbetare mer än någonsin. Deras arbete visar och säkerställer att det inte är så – att teatrarnas dörrar, konsertsalarna och museerna öppnas för alla, inte bara för de utvalda, och att alla får delta i det samtal som konsten väcker.

Finlands största helhet av publikarbete, Konsttestarna, programmet för kulturfostran, riskerar att avslutas sommaren 2027. Om programmet avslutas när stiftelserna drar sig tillbaka och staten undviker ansvar, står också många publikarbetares jobb på spel. De privata stiftelserna Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden har finansierat programmet sedan 2016 och lovat att fortsätta fram till vårterminen 2027. Åren 2016–2025 har stiftelserna finansierat programmet med nästan 43 miljoner euro, och sommaren 2027 kommer summan att uppgå till cirka 56 miljoner euro. Från och med 2027 måste programmet tas in i statsbudgeten, annars upphör verksamheten. Kostnaderna för nuvarande formen av av Konsttestarna uppgår till 6,5–7 miljoner euro per år. Beslutet behövs redan våren 2026.

Skribenten Joonas Keskinen är chef för Konsttestarna-programmet och brinner för en serviceinriktad och upplevelsebaserad syn på att skapa konstupplevelser samt för att möta publiken på överraskande sätt och i oväntade miljöer.