Dramatisk konst i Konsttestarna-programmet

Jag går in i en grundskola. I vindfånget står en ung högstadieelev, och jag frågar om vägledning. Hon är också på väg till ett möte med rektorn. Tillsammans går vi upp till andra våningen för att anmäla oss. Under tiden vi väntar tar flickan fram skolböcker ur sin ryggsäck. Jag tar upp min laptop i knät och går igenom mina e-postmeddelanden. Vi lär känna varandra kort. Flickan går i en annan skola, jag är koordinator för Konsttestarna. Vi har mycket gemensamt, trots att det skiljer flera decennier mellan oss. Vi känner oss båda lite nervösa, vi känner skolvärlden och kan spelets regler. Vi har samma kompetens i skolmiljön och står på lika fot med varandra.

Jag är på ett skolbesök för att förstå vad vi kan lära oss av unga och lärare för att främja publikarbete. Rektorn kallar in mig i sitt rum. Jag går över tröskeln och sätter mig. Rektorn går rakt på sak. Han ser mig i ögonen och suckar:

”När våra elever ser en AI-genererad video där ett djur eller en dinosaurie flyger, tror de att det är sant. Vi måste förklara att det är en berättelse och en saga, skapad av en maskin, och att det inte är verkligt. Eleverna tror inte på oss, de tror på det de ser.”

Med den meningen sammanfattar rektorn hur grundläggande många elevers multilitteracitet är.

Unga elevers multilitteracitet syns på Konstestarna-besök

Enligt läroplansgrunderna är målet för bred kompetens bland annat att fördjupa multilitteracitet till en analytisk och kritisk läskunnighet samt kulturell kompetens, vilket bygger på förmågan att verka i en mångsidig miljö med respekt för mänskliga rättigheter.

Det finns fortfarande utrymme för förbättringar i multilitteraciteten på olika årskurser, vilket också framgår av forskning. En bra multilitterat läsare känner igen olika koder, strukturer och kännetecken. Hen kan skapa betydelser genom att bedöma helheten och dess budskap. En bra läsare känner även igen användningen av texten och har förmågan att tänka kritiskt (Reijo Kupiainen 2019). En svagare läsare kan däremot tro på det hen ser. En erfaren lärare, från en skola i östra Helsingfors, ger ett exempel:

”Teaterföreställningar går förbi många, för de är för komplexa. Eleverna förstår inte symboliken. En konkret och enkel berättelse är bäst för många.”

Enligt återkoppling från lärare och rektorer varierar nivån på multilitteracitet inom konst mycket mellan olika skolor och elevområden, och den är kopplad till multilitteracitet.

”Svagare multilitteracitet syns i våra skolor i östra Helsingfors. Nivån på multilitteracitet inom konst  är annorlunda i östra delarna av Helsingfors än i innerstaden,” säger rektorn. Att beakta skillnaderna mellan skolor och elevområden i ett nationellt program är en utmaning – hur välja ett konsttestningsobjekt som bäst stöder elevernas utveckling av multilitteracitet inom konst och samtidigt erbjuder lagom utmaning ur ett pedagogiskt perspektiv?

Verkets budskap missförstås

Dramatisk konst. Det är den neutrala termen som rektorn använder för att referera till vissa konstupplevelser som hans åttor har. Enligt rektorn skulle termen “dramatisk konst” fungera bra som en signal till lärarna. “Dramatisk konst”-beteckningen skulle berätta för läraren att det är viktigt att förbereda klassen inför konstupplevelsen. Ungdomars beteende under konstbesök har diskuterats tidigare, men särskilt under säsongerna 2023–24 och 2024–25. Störningar har främst inträffat i samband med det som rektorn beskriver som ”dramatisk konst”. Den pedagogiska dimensionen av konsttestning har blivit ett centralt ämne, likaså återinförande av principer för tryggare rum vid konstbesöken. Ungdomars beteende, som vi i koordineringsteamet för Konsttestarna tolkar som ett symptom, har väckt oro.

”Klassen som hade uppträtt störande under föreställningen brukar i vanliga fall vara en klass som beter sig bra. Eleverna hade uppfattat allt som sades som sanning och vi lärare hade inte haft verktyg för att förbereda eleverna tillräckligt bra inför föreställningen”, berättar en lärare om sin erfarenhet. I exemplet som läraren beskrev hade eleverna tolkat föreställningen utgående från sina egna referensramar och sin kompetens. Detta ledde till efterdyningar både bland de drabbade konstnärerna samt även vid skolan, då elevernas föräldrar kontaktade lärarna.

Faran för missförstånd finns alltså. Budskapet i en teaterklassikers manus om klasskillnader och barnarbete kan gå förlorat ifall de unga inte ännu är kapabla att bilda sig själva en egen uppfattning om det som hänt. Å andra sidan kan en föreställning som försvarar mänskliga rättigheter istället skapa uppror och negativa känslor hos den unga, om hen inte kan förstå föreställningen i dess kontext och inte känner igen olika koder.

Fritt konstnärligt uttryck är viktigt även i kulturfostran

Fritt konstnärligt uttryck är en väsentlig del av konstupplevelsen, och denna tolkning varierar stort mellan individer. En stark tanke inom västerländsk konstuppfattning är att konstens uppgift också är att behandla svåra och utmanande ämnen, och i vissa fall skapa fler frågor än att ge svar. Konst behöver inte vara enhetlig.

I Konsttestarna-upplevelser kan även svåra ämnen behandlas, anpassat enligt ungdomarnas ålder. Konstupplevelserna måste vara sådana att de anses vara lämpliga för målgruppen. Till exempel är det inte lämpligt att visa direkt våld, grov sex eller annat psykiskt skrämmande innehåll för en ung publik. Gränsen är dock en flytande linje.

Det är viktigt att klasserna bekantar sig med konstbesöken i förväg genom förhandsmaterialet. Förberedelsen är avgörande, till och med nödvändig, för att stärka förståelsen för verkets budskap, kulturell kompetens och multilitteracitet.

Konsttestarna-programmets chef, Joonas Keskinen, säger att hans erfarenhet är att lärare kan tolka konstverkets dramatiska karaktär genom verkbeskrivningar och det  förberedande materialet.

”Därför är goda verkbeskrivningar och kvalitativa förberedande material en viktig del av Konsttestarna-programmet,” säger Keskinen.

Koordineringsteamet för Konsttestarna anser att innehållsvarningar inte är en bra lösning. De skulle begränsa friheten och tvinga verk in i förutbestämda kategorier som ”dramatisk” eller ”ej dramatisk”, vilket inte skulle göra rättvisa åt konstens och dess tolkningars mångfald.

Nyckelpigan på den andra nyckelpigan

Erotik och sexualitet i konsten har också väckt diskussion inom Konsttestarna. Det är bra att komma ihåg att varje individ är i sin egen utvecklingsfas, och för åttor är temat mycket aktuellt. En lärare i hälsokunskap berättar att en del elever har mycket  begränsad kapacitet att bemöta sexuella ämnen.

”Under lektionerna i hälsokunskap klarar man inte av att se på då en nyckelpiga ligger ovanpå en annan nyckelpiga.”

Konsttestning handlar alltid om ett tillfälle för inlärning och upplevelsen måste kännas trygg för den unga samt alla andra inblandade. Säkerhet skapas genom en tydlig struktur, instruktioner och ett gemensamt ansvar från alla inblandade vuxna. Både Konsttestarna-programmets produktionsteam, de medverkande konstaktörerna och lärarna måste göra sitt för att den unga konsttestares psykologiska säkerhet bevaras när konsten utmanar hen att tänka på svåra ämnen eller väcka rentav obehagliga känslor. Även dessa är en del av konstupplevelsen.

Jag funderar på den unga utanför rektorns rum. Hennes kompetens i att hantera sina skolärenden var stark. Vi skulle naturligtvis vilja ha samma kompetens hos åttorna under deras konstbesök. ”Dramatisk konst” talar ofta om tysta och svåra ämnen. Bildning och empati växer genom konsten, och att undvika svåra ämnen är inte konstruktivt. Däremot är planering och förberedelse verktyg för att minska övertramp på konstbesök. Vi kan stärka åttornas kulturella kompetens genom kulturfostran och därmed vägleda ungdomar mera skonsamt mot en rättvisare och hållbarare värld.

Text: Karolina Ajanki

Källor

Kupiainen, Reijo. 7.6.2019. Tyttöjen ja poikien välinen ero säilyy monilukutaidossa. Webbsidan. 3.1.2025.

Terävä, Hanna. Malminen, Ulla. Forss, Henri. Kemppinen, Ilkka. Lampén, Mårten. 20.2.2023. Kone näyttää, millaisista taustoista sinun lähikoulusi oppilaat tulevat. Webbsidan. 3.1.2025.

Paastela, Kaisa. 28.9.2022. Helsingissä on jo kouluja, joissa vieraskielisiä on liki 60 % oppilaista, pienimmät osuudet alle 5 % – ”Se ikkuna, että voidaan tähän kehitykseen puuttua, alkaa sulkeutua”. Webbsidan. 3.1.2025.

Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2014. Webbsidan. 23.1.2025.